Vi är på en massa 1-års kalas nu när alla barnen fyller år. I tordags var det Victor som blev 1 -år. Traktorgalen som han är så blev det såklart en virkad traktor till honom..



En mössa blev det också..

Igår var vi iväg i Nacka för vår första tävling för säsongen jag och Pana. Jag hade inga förväntningar utan jag hade lite delmål jag ville klara av.

För det första, att jag skulle vara lugn och inte stressa upp mig och fullfölja varje rörelse. Affirmationen.. jag hinner mer än jag tror.. Det andra var att göra bra kontaktfält och låta Pana stå en liten stund och inte rusa iväg. Det tredje var att behålla fokus och jobba ända in i mål.

Agilityloppet var jag relativt nöjd med. Jag var lugn hela loppet, Pana stod på kontaktfälten och väntade på släppkommando och jag hade is i magen. Balansens kontaktfält var inte helt ok. För långsam ner och gick inte ända ner. Det är bara att träna vidare för hon klarar inte riktigt av det på tävling ännu, eller om det är jag som gör något annorlunda?? En liten miss i första framförbytet, jag gjorde inte riktigt färdigt bytet av någon konstig anledning så det blev lite dåliga förutsättningar för Pana till slalom OCH jag var uppe och flaxade med armarna... Jag måste verkligen träna hårdare på detta.. Andra missen var efter slalom och hoppet då jag kom alldeles för långt ner på de nästkommande hoppen vilket resulterade i en alldeles för stor sväng för att jag tryckte bort henne. Jag hamnade ohjälpligt efter henne i tunneln och fick en dålig väg ut ur tunneln. A-hindret var bra och sedan var det den där förbenade viadukten...

 

Jag var nöjd med loppet överlag men det finns en del detaljer att slipa på från min sida. Men jag börjar känna mig mer och mer bekväm med att köra stor hund och Pana är alldeles fantastiskt rolig att jobba med.

Hopploppet var ok förutom att jag inte höll mig till den väg jag gick på banvandringen och det gick inte så bra så klart. Jag hamnade efter Pana i slalom och hon tog inte sista pinnen i slalom och fortsatte sedan som en galning genom alla tunnlarna innan jag fick stopp på henne.. Hon kröp under viadukten även denna klass och jag blev lite uppgiven. Vi fick chansen att göra om den och då klarade hon den galant. Skönt. Hon var helt övertygad om att det var en tunnel. Det ser faktiskt ut som det. Om man kollar på tunnelhållarna kan det lika gärna vara en viadukt och vica versa.

När klassens sista hund gick i mål fick jag möjlighet att köra lite fler gånger på viadukten. Hon hoppade varje gång och jag hoppas hon lärde sig att känna igen en viadukt. Nu ska det tränas vidare...

I torsdags var vi på kurs jag och Pana. Jag var lite förvirrad först över min lilla brun men så här i efterhand är jag supernöjd och jag fick det sista vi gjorde på film. Det var nyttigt och jag förstod lite mer vad Veronica menade med att jag inte riktigt fullföljer mina rörelser. Något jag verkligen verkligen måste träna på. Stackars hund som har en så slarvig förare...

Vi fick lite mer läxa och det var att jobba vidare på snävare svängar och träna på att inte ta hopphinder rakt fram efter slalom. Det var svårt sa lilla brun.. Hon är inte så rutinerad och vi har inte tränat något större på hela vintern. Vi satte igång henne för några veckor sedan ordentligt och det är ibland lätt att glömma det.

Mycket nyttigt fick vi träna på och jag fick många ahaupplevelser. Det jag var ute efter på kursen var först och främst att jag skulle lära mig att placera mig rätt vid svängar och andra trixiga ställen då jag har svårt att ställa om mig från smallhund, utan eget driv, till en het large hund med massor av eget driv. Jag tycker att jag tog ett stort steg igår dessutom uppförde Pana sig exemplariskt. Helt coollugn, inga hysteriska hoppande mot planen och skällande när de andra körde och hon hade hjärnan påkopplad hela tiden. Vilken tjej jag har....

Filmen ska komma hoppas jag. Är inte vän med min Iphone just nu..

Snacka om väderomslag... I förrgår var det full snöstorm och igår var det strålande sol men rätt så kallt fortfarande och idag satt jag i t-shirt på framsidag och drack kaffe.

Igår var vi iväg till Malin och Niklas för att montera på vår dragkrok på bilen. Detta fick Niklas och Tommy sköta så tog jag och Malin en sväng till fårhagen. Det blev en bra träning och jag fick mycket bra tips av Malin. Det blir till att träna kondition och intervallträning så jag blir snabbare i vändningarna. Så klart att jag gjorde en vurpa i hagen också... Pana trycker fåren för fort framåt och jag backar för sakta och får inte stopp på hunden varpå jag blir omkullsprungen av fåren, snabbt upp på fötterna för att stoppa Pana och fastnar med mössan i ett träd och den ramlar av. Ett får tvärnitar vid mössan för att en sekund senare inse att flocken är på väg någon annanstans, jag hann flytta på mig denna gång och får stopp på Pana. Ha ha, så typiskt mig. Malin fick sig ett gott skratt.

Pana väntar på att få träffa fåren

Idag och imorgon skulle sista lagtävlingarna för denna SM-period gå av stapeln, dock så satte vädergudarna käppar i hjulet för oss denna gång. Tävlingen blev inställd och det var helt rätt beslut men... Vi hade en chans att ta pinnar så det skulle räcka till ett SM-deltagande, men som hela vår lagtävlingssäsong så har även denna tävling genomsyrats med stolpe ut.

Till SM i Borlänge kommer jag att åka ändå då Tommy ska döma kontaktfält. Jag får se fram emot att vara support till mina lagkamrater, som kvalat individuellt, och andra vänner som har kvalat till SM. Ni är grymma... Vad som gäller för Eo får jag väl ge upp drömmen att få tävla SM med henne. Bara inse fakta och sedan satsa på att jag kommer att tävla SM med Pana i framtiden.

Så här såg det ut i morse när vi anlände till tävlingsplatsen. Helt galet mycket snö i April...

Under påskhelgen passade vi på att färdigställa vår första cache. Vi har ett litet smultronställe alldeles i närheten där vi bor och det vill vi dela med oss till andra cachare såklart.

Skämby gravfält, det är en bortglömd plats för Åkersborna tror jag. Vet att dagisbarnen går dit ibland och leker. Det är en utmärkt plats för barnen att utforska skogen. Det finns även en anlagd grillplats så det är bara att ta med sig en liten grill eller ved och grilla lite korv eller annat gott.

Enligt en gammal karta kan man räkna till 53 gravar på denna plats. Vi har inte räknat hur många vi har hittat. Det finns en informationstavla som man kan läsa lite mer om platsen som är från gamla vikingatiden 400-1050 e Kr. 

På väg upp för den lilla backen.


Den mest utmärkande graven




En träkoja för de lite äldre barnen att leka i


Vincent ska minsann få veta hur det är att leka med kottar...


Mycket att tugga på för båda barn och hundar


Så här ser vår första cache ut

Tur i oturen så fick jag en plats på Veronica Baches kurs på klubben den 19 April. Stackars Annettes Västa fick livmodersinflamation och är opererad så hon kan inte vara med på kursen vilket resulterade i att jag fick chansen till den platsen.

Det är en halvdagskurs och jag ser väldigt mycket fram emot den. Ska försöka filma ganska mycket så jag kan analysera och ha som påminnelse för mig själv till vidare träning.

Jag sitter och knåpar på mitt CV. Det är nu snart dags att ta tag i jobbiten efter mammaledigheten men jag hoppas fortfarande på att Tommy ska vinna några miljoner på hästarna så jag kan gå hemma ett tag till. Stor risk!!

Påsken har passerat lugnt och stilla och vi har varit på påskmiddag hos Vincents farfar med familj på långfredagen och Vincents farmor med familj på påskafton. Mycket sill blev det men jag älskar sill så jag var mer än nöjd.

På påskafton fick Pana en liten påskpresent av mig och det var att träffa fåren. Vi åkte med Anna och Krille ut till Mörkö för att hjälpa till med lite fårbestyr och träffa ljuvliga små lamm. Efter det vallade vi lite. Det gick faktiskt helt ok. Jag fick lite skäll av Anna för att jag är så passiv och måste bli mer bestämd i mina rörelser. Detta måste jag tänka på nästa gång. Bara att jobba vidare.

I tisdags skulle jag äntligen få gå kurs på "Soumivis" för Veronica, som jag har längtat. Men tyvärr blev Veronica sjuk och kursen ställdes in. Gahh, vilken otur och hoppas Veronica kryar på sig snart. Det var inte lätt att få en plats på kursen men vi fick lite andra alternativ utav Veronica ifall vi inte ville ha pengarna tillbaks. Vi försöker nu fixa en dag så vi kan ta en privatlektion istället.

Det jag behöver är att träna på tajmingen. Det är så sjukt svårt att hitta rätt med Pana då jag är så van vid Eo. Jag måste tänka mycket mer med Pana och vara väldigt mycket tidigare med kommandon. Ett helt annat tänkt när det gäller placeringen och hjälpen vid hinder. När det gäller Eo är det mest att springa och peka och hjälpa henne tajt vid varje hinder. Med Pana så måste jag lära mig att placera mig tidigt dit vi ska och vara ur vägen. Jag är nästintill alltid sen och det gör att hon river väldigt mycket. Jag hoppas att det är jag som gör att hon river i alla fall. Det är inte så fysiskt jobbigt att köra Pana som Eo så jag bör ju ha mycket energi att kunna lägga på planering istället för att springa... Det jag måste göra är att förbereda mycket tidigare innan hindren, alltså inte när hon trampar av utan när hon tar sista galppsprånget innan Pana stampar av hoppet. Med Eo gör jag det i princip precis vid hindret. Det är jättestor skillnad.

Jag och Tommy har börjat skissa på en liten träningsplan och jag sitter och läser på lite hur Veronica tänker när det gäller träning samtidigt som jag sitter och kollar på livesändningarna från agilitytävlingarna i Skåne, Gåsahoppet. Mycket inspiration..

Vilken dag det var igår... Den började helt galet med snö och jag sprang säkert tio gånger fram och tillbaka mellan hemmet och bilen innan jag kom i väg en halvtimme senare än beräknat. Jag skulle möta upp Malin för att hämta Ronja eftersom Malin skulle göra högskoleprovet.

Väl iväg så var jag inte på det bästa humöret och jag visste att vi enbart var tre hundar i laget men det var bara att bita ihop. Dagen visade sig sluta helt kanon....

Jag skulle springa med två hundar, Eo och Malins Ronja. Bara det är en utmaning men efter att testat Ronja på träning var jag inte ett dugg orolig. Vilken hund.. helt grym.. hon har bara ett läge, hon kör samma tempo heeela tiden och det var bara att vara där och visa henne vägen så löste hon allt!! Tack igen Malin för att jag fick köra henne och känna hur det känns att köra en hund som är säker och inte så flamsig och överkänslig som Eo.

Första loppet nollade Ronja och Ella, Eo drog på sig en femma på balansen. Vi kom femma av 15 lag startade lag denna dag. Andra loppet nollade Ronja, Ella en femma och Eo disk. Tredje loppet nollade Ronja och Eo, Ella en femma på A-hindret. Vi kom trea och en SM-Pinne.... Fjärde loppet nollade allihop!!! Grymma hundar men trötta så vi kom tyvärr precis utanför pinnplats alltså en fjärde plats. Men jag är sååå nöjd över denna dag.

Ronja nollade alla sina lopp och Eo gjorde två nollor. Men det jag värdesätter mest är nog att Eo gjorde 3 st slalom av fyra helt felfritt. Bara det är en seger för mig. Första slalomen var kanon, Andra slalomen gick hon in fel och sedan bråkade hon i mitten som hon brukar. Shit tänkte jag och blev lite osäker inför de sista två klasserna, ska hon orka. Den tredje slalomen stannade hon till och tänkte börja skälla men jag fortsatte som ingenting och Eo kom av sig och kämpade sig verkligen genom slalomen. Det tog lite tid men hon slet verkligen och det ska hon ha all heder för. Det gjorde mig varm och stolt i hjärtat. Det var det loppet vi fick SM-pinne i så det känns lite extra. Fjärde slalomen var lite lika men då hade hon mycket bättre fokus så den var helt ok.

Solen kom fram under dagen och det blev varmt och skönt. Det gjorde att jag kunde slappna av lite för att jag visste att hundarna hade det varmt och skönt i bilen.

Fler sådana här dagar tack, för det var verkligen en laddabatterietdag..

Idag åkte halsbanden på alla tre hundar. De har tyvärr hunnit få fästingar på sig. Jag har tagit en på Eo två på Peg men ingen på Pana så jag hoppas hon inte har hunnit få några men det är inte så troligt..