Så här mysigt hade vi det igår. Isak fastnade inte på bilden då han sköt puckar i sitt nybyggda mål. En underbar vårdag har det varit idag och jag lyckades faktiskt slappna av i trädgården och blunda för all krattning och rensning jag borde ha gjort istället för att lata mig. 

Jag och Isak var iväg för att inhandla lite nya fina vårblommor till vår framsida inför påsk. Nu ser det lite hemtrevligt ut när man kommer hem :)





Förra helgen klipptes den fula häcken ner på vår baksida och vips kom det fram saker som vi inte ens visste fanns i vår trädgård. Som de här fina blåsipporna, de låg gömda under all vegetation som har spridit ut sig.

Vilken vårdag vi har idag. Det blåser fortfarande alldeles för mycket och alldeles för kallt för att känna solen värma ordentligt, men om man hittar en liten läplats så är det ljuvligt ute idag.

Här har det varit full fart sedan tidigt i morse då jag skickade ut Tommy för att vårstäda området då vi har städdag i föreningen medan jag stannade inne och håller på att städa för fullt och fixa lite olika små projekt.

Efter en promenad till affären med hundar och familj så gick Isak och Tommy ut för att börja bygga ett hockeymål.

Planering


Mäta och såga hör till bygget...




Kommer bli ett kanonmål när det blir färdigt :)

Satt och kollade igenom lite gamla mail och hittade dessa bilder på Isak som Niklas har tagit då vi var på Gotland för att tävla och ha semester. När vi andra var och tävlade var Isak och Niklas nere på Piraten och körde hundtricket med Singla som då var valp. Det var en underbar semester och förhoppningsvis blir det Gotland för hela familjen i år igen.

Hmm....


Det såg bättre ut..

Måste erkänna att det inte är vidare mycket "hundrelaterat" i bloggen för tillfället. Detta för att det går segt med tränandet. Den träning som göres här hemma står Tommy för. Projekten för tillfället är slalomen i första hand och sedan gå vidare med kontaktfälten som vi inte har börjat något större med. Får se hur det utvecklar sig och hoppas på lite mer kontinuerlig träning nu när det börjar torka upp.

I helgen har det varit en stor rensardag. Jag har klippt ner vår fula häck som är en ölandstok och har inte gjorts någonting åt på 20 år. Det var ett gammalt par som bodde innan oss och de har inte gjort något i trädgården förutom det lilla deras son har försökt hålla efter för att trädgården inte ska växa igen helt. Vi får se om den överlever.

Tommy och hans mamma var hur duktiga som helst igår då de åkte till tippen och vi blev av med den gamla frysen och kylen som gick sönder strax innan jul. Det var lite annat smått och gott vi hade samlat på oss också under vintern som åkte med till tippen, som våran gamla sänggavel. Nu är det så rent och fint utanför vår dörr och vi slipper skämmas när det går folk förbi eller om vi får besök. Tommy hade gjort en provisorisk bänk utanför vår dörr där vi har en ljuslykta och en gammal blomma som vi ny bytte ut mot en riktig träbänk och en liten bänk som vi kan använda till att ha lyktan på. Till helgen är det tänkt att jag ska införskaffa lite penseér och påskliljor och piffa upp lite på framsidan.

Hittade en liten ensam stackare i rabatten. Hoppas det kommer fler...

En tjej som har varit såå nöjd i helgen när resten av familjen är borta är Pana. Hon har nu fri tillgång i hela huset, något som inte går i vanliga fall då vi har alla tre hundar hemma. Det bästa av allt tycker hon är att få sova i sängen. Något som jag kanske inte uppskattat lika mycket. Eo sover alltid i sängen men har lärt sig var man kan sova utan att man sparkar på henne och tycker hon är i vägen. Men Pana har ingen sådan känsla... hon ska minsann ligga mitt i sängen, på rygg och snarka... I natt var det mycket bättre så jag är trots allt hyfsat utvilad.

En bild, inte perfekt fokus men den visar ändå hur det har sett ut under helgen.


Sedan har min underbara son bakat till mig också :) Egendesignad uppläggning..

Det senaste veckorna har varit en grymt stressig period både på jobbet och privat och jag kan inte påstå att jag har varit direkt stabil i mitt beteende. Detta går såklart ut över min familj och hundarna. För familjen kan man ju försöka förklara vad man tror pågår inom en men hur gör man det för hundarna? Även om man inte direkt blir arg på dem så tar de åt sig ändå. Eo skäller mer än vanligt, Peg steppar, stressar och flåsar och det kan jag ju säga att det gör inte saken bättre, hon kan driva en till vansinne.... Pana är mest lugn och coolast av de tre. Hon tycker det är jobbigt när det är stökigt i flocken och går gärna och lägger sig under bordet. Ute låser/eye:ar hon sig än mer på Peg som mest springer omkring och är en yrhöna och Pana blir mer eller mindre okontaktbar och då blir det koppel på...

När man tappar tålamodet på tre röda så är det inte så lätt att vara hund och jag får så dåligt samvete direkt efteråt för man ser ju att hundarna inte fattar ett smack och det dåliga samvetet är nästan det värsta. När man för en gång skull har försökt att träna lite och så går det helt åt h-vete. Då är det ännu värre. Då kommer tankarna.. har jag förstört all träning nu? Kommer hunden/hundarna inte vilja göra denna uppgift igen osv osv.. Oftast blir jag inte arg på hundarna utan på mig själv eller mest på Tommy om han är med och tränar :P.. men hundarna påverkas ändå. Jag är inte fysiskt otrevlig mot hundarna men det räcker att höja rösten och bli irriterad så är det träningspasset bortslängt och hundarna blir osäkra på mig. I vanliga fall brukar det vara balsam för själen att åka och träna med hundarna och jag brukar alltid vara på bra humör när vi har tränat men nu verkar inget funka. Jag hoppas verkligen att denna tunga period lider mot sitt slut för just nu är jag så matt i kroppen och jag orkar inte med någonting och vill bara sova. Det kanske är vårdepressionen/längtan efter vår som gör det. I vilket fall måste det snart gå över...

Är hundar någonsin långsinta eller är de förlåtande individer?? Jag hoppas på det senare...

Jag passade på att filma lite när Tea red på sin ponny Bella när jag var i Götet. Det var apkallt ute så Tea visade mest upp sin lilla ponny. Tommy har redigerat ihop en liten film på det fina ekipaget. Det är min syster som är den hårda ridläraren :P

I fredagsmorse tog jag och Isak tåget ner till min syster och hennes barn. Helgen skulle spenderas tillsammans med dem. Det är inte så ofta vi träffas längre då vi bor så långt ifrån varandra.

När vi kom ner kom Angelica och Tea och mötte oss på stationen. Tilly (Teas syster) var hemma och väntade där då hon inte orkade gå upp utan ville sova lite längre. Vi åkte hem och tog en kopp kaffe för att senare åka till Net on Net och inhandla ett nytt objektiv till mig. Vi åkte sedan vidare till Ikea för att ta en snabb sväng där.



Ett måste var att åka till stallet och kolla på Tea när hon red hennes egna lilla ponny, Bella. De är jätteduktiga och passar så bra ihop. Ett framtida superekipage.

Kanske man skulle vara så hurtig att anmäla sig till hundlöpet 2011. Om inte annat kanske man kan lura iväg Tommy och Pana så de har något att träna mot i sommar. Eventuellt om Isak kanske ska springa den kortare sträckan med Eo. Det stod i och för sig att man bör vara 15 år men man kan ju kolla i alla fall.

Åtminstonde i vårt kök. Har fått ner julgardiner och fått upp våriga gardiner med tulpaner på. Jag köpte gardinerna till vår förra lägenhet men de passade aldrig där men nu i vår nya lägenhet passar de utmärkt, framförallt efter vår ommålning. Tur att jag inte slängde gardinerna. Igår, som förövrigt var tulpanens dag, så köpte jag en bukett rosa tulpaner så nu är vi förberedda för våren.

Isak har idag varit en duktig bagare och bakat underbara kladdmuffins med extra choklad på toppen under tiden jag och Tommy har fixat. Vilken underbar son jag har :love:

Så har jag äääntligen bestämt mig för vilket objektiv som ska jag ska köpa och det var verkligen tur att jag inte tryckte på köpknappen i fredags, då jag bestämde mig, för tror du inte bilf--n gick sönder i lördags morse. Men förhoppningsvis så är det inte så farligt som jag vill tro utan det är nog "bara" generatorremmen som har gått av och det är inte ruinerande dyrt att laga. Så med lite tur kanske jag kan köpa objektivet nästa månad istället :)

I fredags var jag på återbesök med Eo för att ta blodprover för att kolla så att det inte var några efterverkningar från hennes förmodade förgiftning. Hon var så tapper min lilla prinsessa. Eo följde med glad i hågen och sprang in på kliniken för att upptäcka, när vi kom in i rummet där de skulle ta blodprovet, att ett sådant där rum inte gav positiva upplevelser. Hon gick och gömde sig under stolen och var allmänt låg.

Jag har full förståelse för henne för det var en hemsk upplevelse sist då hon blev inlagd. Hon blev inte panikslagen och hysterisk utan hon blev apatisk och stängde av helt och blev helt lealös när hon kom upp på bordet. Gick fint att raka och sticka henne för att ta lite blod men Eo hade stängt av helt nästan så det var inte lätt att få ut ngt blod där inte. Vi fick röra lite på benen och klappa på henne för att blodet skulle röra på sig. Det blev några droppar i alla fall så att de kunde ta proverna. När veterinären skulle lyssna på hjärtat så slog det så sakta. Pulsen var väldigt låg då Eo verkligen stängde av hela systemet. När hon sedan kom ner på golvet igen och ut genom dörren var det den glada hoppiga och gapiga sheltien igen. Hon är så charmig.

Veterinären såg att det inte var något fel på henne och alla proverna var fina så hon är nu helt friskförklarad. Skönt....

Jag fick även en uppskattad present av min sambo när jag fyllde år.

En lakritsprovning!! Jag som älskar lakrits. Ser mycket fram emot detta. Det får bli till sommaren eller hösten.

Eftersom jag "bara" har varit ledig hela julhelgen, mellandagarna och nyår så har jag inte haft ork att blogga. Allt mindre att tänka. Jag och Tommy har faktiskt bara tagit det väääldigt lugnt, sovit mycket och kollat på serier som Entourage och lite filmer. Vi har dock hunnit med att fixa lite hemma.

Tommy har målat köket och jag har lagt färdigt golvet i Isaks tvspelsrum. Nu är det bara listerna kvar så är allt klart. Nästa projekt blir sovrummet. Golv ska läggas och målas. Lite inköp på Ikea får det också bli. En ny sänggavel och en skena i taket så vi kan hänga upp tyg framför de fula trådbackarna som vi har istället för garderober ska inhandlas. Vi hade en tanke på att sätta upp en stor garderob med skjutdörrar men eftersom Isak kommer att få det rummet om några år och han har ingen användning av sådana garderober så vi spar de pengarna och gör något annat för dem istället.

Hundarna har fått promenader annars har de också fått tagit det lugnt. På annandagen var vi i och för sig iväg och tränade i inomhushallen i Kungsör. Det var så härligt att få träna inomhus med värme. Underlaget var helt ok också. Hundarna halkade lite i början med sedan fick de in tekniken och kunde springa på ordentligt. Pana njöt av att få träna ordentligt. Hon är så häftig den hunden alltså. Det finns bara ett läge. Fullt ös!!!

Eo är helt återställd och är som vanligt efter sin vistelse på Strömsholm. Vi ska ta ett sista blodprov i slutet av veckan för att försäkra oss om att inga organ har tagit någon skada efter den troliga förgiftningen.

Isak är fortfarande på västkusten och har jullov. Han kommer hem i slutet av veckan och det ska bli underbart. Jag har längtat så efter honom även om han är stor nu och vi har kontakt genom SMS och tel så är det tomt när han inte är hemma. 

Många är så ambitiösa och har sammanfattat sitt 2010. Vi får se om jag får tummen ur och göra det jag också :P

Ja, denna helgen har inte precis blivit som jag väntat mig. Hela helgen var planerad i mer eller minsta detalj vad som skulle göras. Denna plan grusades direkt på fredag natt. Vi gick och lade oss tidigt för vi skulle upp tidigt på lördagen, jag vaknade med ett ryck strax innan elva av att Eo gjorde ett ryck och sedan kom upp till mig vid kudden. Hon skakade i hela kroppen och var helt disorienterad och var inte riktigt kontaktbar.

Vi ringde genast Strömsholm och de trodde att det kunde vara ett epilepsianfall, men jag var tveksam då det höll i sig ett bra tag. Vi fick som råd att ta det lugnt och försöka få Eo att slappna av. Hon slappnade av lite och slutade att skaka men hon vilade aldrig. Hon bara låg och stirrade och dreglade. Efter ca 1 timme så ringde jag Strömsholm igen och vi åkte in. Eo skakade och krampade lite. Jag tog Eo och åkte till Strömsholm och hon kräktes på vägen in, vilket jag tror i efterhand var väldigt bra.

När vi väl kom dit var kl 2 på natten fick vi komma in till veterinären direkt. Eo hade då stressat upp sig när vi kom dit och skakade än mer, framför allt såg man det på huvudet då öronen rörde sig oavbrutet och hon pendlade liksom fram och tillbaks med huvudet. Det var så läskigt och jag var livrädd. Eo kunde inte stå eller röra sig för hela bakdelen var helt vinglig så jag fick bära henne hela tiden. Jag var verkligen rädd då det inte var länge sedan vi miste Jason och det var lite samma symptom men den vingliga bakdelen.

Veterinären kollade över henne och vi tog en massa blodprover och Eo fick kramplösande medel och det var verkligen det läskigaste av allt. Det var även stesolid (lugnande) i det kramplösande och man kan bli lite snurrig av det vilket Eo verkade bli men istället för att slappna av så fick lilla kontrollbehovssheltien panik. Ögonen rullade och hon spjärnade emot i hela kroppen. Mina tårar bara rann och jag var så maktlös. Veterinären och djursjukvårdaren var fantastiska och förstående. De vet att sheltien inte är den mest tuffa och är av den känsliga rasen och de släckte lampan och jobbade i enbart lite ljus för att Eo inte skulle stressa mer. De lät även oss att vara ensamma mellan blodproven för att Eo inte skulle stressa allt för mycket och djursjukvårdaren och veterinären var hela tiden väldigt försiktiga.

Proven visade lite olika avvikande svar och de vill behålla Eo under natten. Först ville de få henne att sluta krampa och ge henne dropp för att se om värdena jämnade ut sig. Det var extremt tufft att lämna henne där utan att veta vad som hade orsakat kramperna och dreglandet. Förmodligen har hon blivit förgiftad, men av vad? Jag fick åka hem utan hund och de sa att om det blir värre så ringer de. Jag kunde inget mer göra så det var bara att köra hem och vänta på besked. Jag var hemma igen halv sex på morgonen. Tommy och Isak gick upp några timmar senare och åkte till innebandyträningen som idag bestod av föräldramatch medan jag sov. Jag vakande senare på dagen men hade en sprängande huvudvärk efter nattens bravader och de få timmarna sömn. Hela dagen gick vi som ett töcken och till slut fick vi prata med veterinären.

Eo mådde mycket bättre och värdena började rätta till sig men var inte riktigt bra och obalansen i bakdelen fanns kvar. Obalansen hade förbättrats men veterinären ville ändå ha Eo under uppsikt ett dygn till.

Idag söndag så skulle vi köra ner Isak till Finnerödja för att möta upp hans pappa för vidare färd till underbara Bohuslän. Vi tog med mobilen för veterinären skulle höra av sig. När vi nästan var framme ringde hon och sa att Eo mådde bra och hon rörde sig normalt och var pigg nog för att komma hem. Åhh, vad vi var lyckliga.. Direkt vi hade lämnat av Isak styrde vi kosan mot Strömsholm för att hämta hem vår gapiga sheltie. Vilken lycka.

Eo var hur pigg som helst när vi kom och hon var så glad och vi var helt överlyckliga. Eo blev inte ordinerad någon rehab eller något återbesök utan det räckte med att vi åkte till vår veterinär här hemma för ett nytt blodprov om en vecka, tio dagar. Detta enbart för att kolla så lever och njurar klarat den förmodade förgiftningen. Vi kan fortfarande inte förstå vad hon kan ha fått i sig och det är lite frustrerande ifall det är något ute eller inne. Man vill ju förhindra att det händer igen. Hon blev dock ordinerad vila ett tag och just nu ligger den en vacker liten sheltie och sover brevid mig i soffan. Det är så skönt att ha henne hemma igen.

Ett underbart vackert väder idag med och med det är det kommer även kylan. -15 har vi och det var väl runt -10 på dagen trots att solen var framme. En liten pulkatur hann jag och Isak med under dagen mellan skidskyttesändningarna.


Isak körde snowboard på pulkan.


Det var inte det lättaste.


Man blir aldrig för gammal för pulkaåkning och det är ju självklart Isak som håller i kameran.

Det var ganska kallt men en sväng med hundarna är ju tvunget när det är så fint ute. Vi har fått upp fågelbordet och genast började det komma lite olika fåglar. Tyvärr så fick jag inte bild på en större fågel som jag inte vet namnet på. Den var större än hackspetten som var här och åt lite och den hade en lite ljusbrun färg. Hoppas den kommer tillbaks så jag får en bild på den.

Här är en liten bit av vår baksida med äppleträdet och fågelbordet. Precis bakom den snötyngda häcken går skidspåret som är ett flera kilometer långt spår runt åkrarna.


Några olika fågelarter, hoppas på fler.


Den glupska hackspetten


Promenaden idag med tjejerna blev den lilla rundan på åkern. Sådana här dagar tycker jag är ok att man inte kan träna för när man ser hundarna som springer i den djupa snön så är det träning nog. Det är riktigt jobbigt för dem, även för mig..



Våra fina tjejer

För ett litet tag sedan köpte jag två biljetter till SSK mot Frölunda Indians. Isak är ett stort fan av Frölunda som hockeylag och eftersom vi bor på helt fel sida av landet så blir det inte så lätt att gå på matcher. Men eftersom Södertälje också är i Elitserien, och dit har vi inte så långt, så nu fick Isak och Tommy varsin biljett så de kunde gå på matchen. Tommy var väl måttligt road då han egentligen är Djurgårdare men snäll som han är åker han självklart med Isak på matchen.

Nu har jag beställt biobiljetter till den nya Harry Potterfilmen. Att jag och Isak ska gå är en självklarhet men vi fick även med Tommy denna gång.. det var en positiv överaskning. Vi avvaktar till på Söndag med att gå och kolla på filmen då den egentligen har premiär idag. Jag är inte mycket av en premiärmänniska och trängas med en massa folk. Dessutom är det bara en himla massa tjatter på biograferna ju mer folk det är.. Jag är som en gammal surtant när det gäller biografer ha ha ha..

Idag har vi varit produktiva på hemmafronten för en gång skull. Vi var iväg tidigt i morse på handbollsmatch. Isak gjorde som vanligt bra ifrån sig. Direkt efter åkte vi till Elon och inhandlade en ny frys och kyl. Det är både roligt och tråkigt. Vår kyl pajade natten till fredag men så fick vi igång den, men slutade ganska så snart igen. Självklart är det roligt med nya prylar men det är inga billiga prylar men ack så nödvändiga. Tommy har sparat till en TV och jag till ett objektiv med det slutade med att vi fick köpa en ny kyl och frys. Så kan det gå ibland. Bara att börja om..

Under tiden jag har städat lägenheten så har Tommy promenerat och badat hundar. Det var välbehövligt på de små smutsgrisarna. Eo och Peg uppskattar att bli rena men Pana tyckte det var rent djurplågeri och förstod inte alls varför man måste bli ren. Trots att det inte var jag denna gång som badade henne så undvek hon mig restan av kvällen. Hon tittade knappt på mig. Hon är för söt den lilla.