Hela helgen blir det bara handboll, handboll, handboll. Vi får hoppas att vi hinner med något annat än att hänga på handbollsplanen. Imorgon bitti blir det tidig morgon för att åka ända till Sala för att spela match och när vi ändå är där så tar vi en sväng förbi Västerås på hemvägen för att kolla på en ny Tv. Det är behövligt...

På söndag är det handbollsmatch i Eskilstuna. Inte riktigt lika långt så då hoppas vi att vi hinner med något nyttigt hemma på eftermiddagen.

Hundarna får promenader efter väder just nu. Igår hade vi underbart mysigt snöigt väder och vi gick elljusspåret och de fick raca lite i backen. Vi sätter dem på startlinjen och Tommy sticker upp för backen och sedan är det full fart. Pana är grymt snabb.... Hon är som en liten vessla. Peg tar henne på lite längre sträckor men Pana är grymt startsnabb. Bådar gott inför agilityn. Eo hänger med rikitgt bra i början men sedan försvinner de två stora hundarna men hon är enveten den lilla. Det märks att Peg har varit dålig och vilat under Erlichiasen för kondisen är inte direkt på topp men nu ska det bli ändring på det i vinter. Det var tungt för dem att springa igår med snön som ligger men ack så nyttigt.

Blogglusten är lika med noll fortfarande. Jag tycker att tiden bara springer ifrån mig och jag hinner inte med någonting. Just nu känns det som jag enbart jobbar och sover.

Isak är nu mitt uppe i sin handbollssäsong och jag måste säga att det går över förväntan för min bästa handbollskille. Vilken utveckling han har genomgått detta året. Han är ruskigt duktig och har utvecklats enormt när det gäller självförtroende och spelstil. Det säger jag inte enbart för att jag är hans stolta mamma.. Resultaten talar för sig själv när han leder skytteligan så här långt och får stort förtroende i spelet av sina tränare. Min duktiga prins!!

Hundarna får sin dagliga motion och vi tränar en del men inte så mycket som tidigare. Vi har dragit ner lite på träningen nu när det enbart är en tävling kvar på säsongen, Rättvik. Där kommer jag och Eo enbart köra lag då vi är medlemmar i ett nytt lag som heter Tribond. Vi är 4 st trefärgade shelties. Det är så gulligt när vi tränar tillsammans, en hel bunt med galna trefärgade shelties som rusar runt som blixtar på banan. Peg ser fin ut i kroppen efter sin Erlichias och hoppas att hon är fit for fight i Rättvik.

Vi har hunnit med en helgkurs för Annica Aller igen. En fortsättning från i våras och shit vad kul det var. Vi fortsatte att träna på blindbyten som Eo tycker är ashäftigt. Hon svarar så fint på dem och när jag använder dessa så kan jag springa mer på banan och blir inte stillastående vilket gör Eo osäker. Vi tränade även vidare på tajming, som är så viktigt.... Jag är väldigt nöjd efter helgen med Annica. Det känns som jag och Eo gick några steg framåt till.

Pana fortsätter att träna slalom och vi har lagt på hinder före och efter 4 pinnars slalom och försvårar ingångarna allt efter som. Hon är så duktig och har en skön stil. Enfots isättning och hukande kropp vilket gör att det går fort genom pinnarna. Vi fixar lite med kontaktfälten och har varit lite slöa med träningen där faktiskt. Detta är tänkt att det ska ändras på i vinter. Vi kommer väl låta de stora hundarna få vila lite och lägga lite mer krut på Pana i vinter. Hon är en liten räddfis uppe på balanshindren så det är nästa stora steg att få henne att känna sig säker på balanshindren. Jag har alltid bara tränat nedfarter och inte låtit henne gå över några hinder och det får jag sota lite för nu. Hon var helt skakig och ville inte gå över. Så mycket för den tuffa lilla tjejen.. A-hindret fixar hon men i alldeles för hög fart så hon hinner inte stoppa på andra sidan.. Hon tar A-hindret i 2 språng, så tekniken där får vi fila på. Gungan tar jag inte ens upp henne på förrän hon är säker på balansen. Jag släpar ut Pana på allt som rör sig så hon ska få vänja sig vad att marken inte alltid är still vilket jag hoppas kan underlätta för gungträningen i framtiden.

Vallningen ligger lite på is då jag försöker bearbeta min tanke och bestämma mig för hur jag ska och vill göra. Det är så svårt. Jag kan inte sticka under stol med att jag har väldigt svårt för det "hårda" klimatet.

Det var en liten uppdatering. Hoppas jag får tillbaks bloggmotivationen snart då tanken lite är att det ska vara en enklare typ av tränings och familjedagbok för mig själv. Det är kul att gå tillbaks och kolla på de tidigare inläggen och minnas tillbaks till vissa dagar. Fotograferingen har som mycket annat också legat lite på is då jag inte är supernöjd med den nya kameran. Det kan bero på objektiven och jag sparar nu till åtminstonde ett nytt objektiv och hoppas jag blir nöjdare efter det.

När Tommy var och tävlade Peg och Eo i helgen så passade jag och isak på att gå ut på åkern lite och ta några bilder på honom och Pana.





En photoshopad bild

Jag hade ju utlovat lite bilder från vår underbara tur i Marvikarna och dem har jag äntligen fått lite ordning på.

Vi startar i Visnaren. Där möttes vi upp av kanotuthyraren och vi fick våran kanot, paddlar och flytvästar till dem som inte hade.


Vi har nu paddlat över den lilla sjön Visnaren och måste bära kanoten en liten bit för att sedan fortsätta på Övre Marviken.


Vätskepaus är ett måste


Alla hjälper till att bära


Isak och Tommy blickar ut över Övre Marviken


Vi är nu ute på Övre Marviken






Vid nästa stopp var det lite kö men vi hittade en ny väg



Nästa led kom vi bara en liten bit på då vi var hungriga och mötte upp mormor (Min mamma) och mormor Ann-Britt. (Min mormor) vi var fyra generationer ute i skogen och grillade korv och hade det super mysigt. Vi stannade vid ett vindskydd som även har en grillplats.



Tilly och Isak


Mamma och mormor hade även med sig hundarna


Tea och Pana filosoferar


Sedan begav vi oss samma väg hemåt som gick betydligt fortare för vi fick medvind på hemvägen. Tack så mycket alla inblandade. Det blev verkligen en super duper toppendag och paddla kanot har vi inte gjort för sista gången.

Eftersom Tommy sticker och dömer agility idag passar jag och Isak på att gå på bio. Vi kommer att se den tredje delen i serien Twilight. Isak tycker serien är såå bra. Jag kan väl hålla med till viss del, den är ok. Den andra filmen var mycket bättre än den första så jag hoppas att denna är ännu bättre.  Bio är alltid kul att gå på, helst med min lilla prins.

Jag tog med mig familjen ut och badade direkt efter jobbet och livet känns genast lite lättare. Vi hade tur och det var ingen vid den lilla badplatsen så vi kunde släppa hundarna. Man måste försöka njuta och ta till vara på de underbara sommarkvällarna trots att man jobbar.







Eo står och larmar på land, som vanligt...

Ett träsktroll :)