Blindbyten är något som jag inte har med i mitt sätt att köra av den anledningen att jag trodde att jag och Eo inte skulle kunna fixa ännu en signal när vi kör. Jag har fullt upp med att hålla koll på armar och ben i framförbyten och bakombyten och hur ska vi då klara av att ha en aspekt till att hålla reda på? Men… det senaste året har jag funderat mer och mer på om blindbyten skulle passa oss då Eo tycker det är ganska jobbigt när jag gör framförbyten och vi hamnar front mot front, även om jag försöker snurra så snabbt jag kan. Jag har studerat bytena men inte introducerat det i min handling för jag inte visste hur man skulle göra. Nu när Annica Aller var här och höll kurs så var det ett ypperligt tillfälle att testa. Jag har en tendens att springa för fort och springer väldigt gärna på agilityplan och Annica trodde då att blindbyten skulle passa mitt sätt att springa så vi testade.

Den STORA förändringen för mig och Eo denna kurs var att Annica såg direkt Vår svaghet och varför Eo blir så osäker och inte vill springa på ordentligt. Det var för att jag låg ett steg för långt fram i handlingen hela tiden. Jag var alltid ett hinder före henne hela tiden. Både mentalt och fysiskt. Jag var inte i samma fas som Eo och Eo såg bara ryggen eller sidan på mig hela tiden. Inte konstigt att hon inte ville samarbeta mig med när jag var så nonchalant mot henne. På två dagar har Eo ökat sitt självförtroende och börjat springa på ordentligt. Det är så roligt. Nu gäller det att jag inte glömmer av henne och att vi ska jobba tillsammans hela tiden.