Åhh vad jag fortfarande är nöjd över träningen i Onsdags. Jag mötte upp Malin och Frida på klubben och de hade byggt upp en fartig men ändå med träning på tajta svängar. Detta passade mig utmärkt för det är precis det jag behöver träna på. Jag hade med mig både Peg och Eo då jag ska tävla Peg en del i sommar och vi behöver köra ihop oss lite. Det är väldigt svårt att köra med dessa två olika individer men det är bara och träna på så hoppas jag att vi kan ta oss runt några banor i sommar.

Eos svängar finns inget att klaga på, hon är extremt snäv och väldigt lyhörd, lite för mycket ibland kanske. Det känns som vi börjar köra ihop oss lite mer och hennes och mitt självförtroende ökar för varje träning. Hon ger verkligen järnet på träningarna. Det jag måste tänka på hela tiden är att inte tappa henne och komma för långt ifrån henne. Det är så lätt hänt att falla tillbaks i gamla mönster. Det jag var mest nöjd med sist träning var när Eo, och även jag, började bli lite trötta och hon började rusa runt och spela oförstående och skälla hysteriskt var att jag då tog en micropaus. Direkt efter var vi på banan igen och jag jobbade verkligen igenom Eo genom den "svåra" passagen och sedan drog Eo upp tempot igen och var sitt självsäkra jag igen. Jag kände det som ett stort genombrott. Eo ska minsann inte få slippa undan så fort det blir lite jobbigt utan man måste jobba igenom det helt enkelt och det blev så himla bra. Det kändes riktigt riktigt bra.

Med Peg är det en helt annan femma att köra. Hon är otroligt duktig och genomtränad och hennes kontaktfält riktigt bra. När det gäller kontaktfälten är det till att träna på att hon inte ska lämna för tidigt som hon har en tendens att göra med mig. Peg tycker inte att jag är lika bra på att visa henne runt banan som Tommy så Peg "kan själv".. hon är söt ibland den knasiga bcn. Förövrig är jag nöjd med träningen, det jag dock funderar på är att jag inte fick till svängarna så bra som jag vet Peg kan. Jag var verkligen övertydlig när jag visade passagerna.

Speciellt en passage när vi skulle vända tillbaks direkt efter hindret. Hon brukar korta av steget fint och snika sig runt hinderstödet, men i onsdags var hon inte alls så tajt som hon brukar och hon ville inte riktigt korta av steget. Hmm. det ger mig lite huvudbry. Har hon ont någonstans eller var jag inte så tydlig som jag tyckte att jag var? Hon har varit och simmat en del redan så det kan vara att hon känner av det lite men hon ska få sig en genomgång med massage och lite vila så är hon fit for fight igen.