Mitt nuvarande stora virkprojekt är en filt till Vincent. Det är ett långtidsprojekt och under tiden så bryts det av med lite mindre projekt. Jag ska göra en drake till Isak och Vincent sedan så samlar jag ihop en massa mönster på grönsaker, frukt, kakor och bakelser som jag har tänkt att virka lite då och då. Jag och Tommy vill ju ha god fika när Vincent har tänkt att börja med att bjuda oss på fika..

Här är filten som är påbörjad..


Ett nytt mobilfodral är ju ett måste nu när jag har fått en ny telefon. Jag har inskaffat en Iphone 4s och än så länge är jag nöjd. Kommer inte att behöva alla dessa funktioner som finns man jag får väl försöka lära mig några i alla fall..

Mobilfodral med en tänkt fjäril men den har inte kommit på än..

Nu är äntligen Pana röntgad och hon fick status B på höfterna. Så skönt. Inte för att jag egentligen var orolig för hon har aldrig visat någonting, aldrig varit halt eller något överhuvudtaget, men man vet aldrig.

Vi röntgade enbart höfterna för det var det Audell på Gudbykliniken sa att det var det enda vi behövde. Jag brukar inte lyssna så noga på rekomendationer men i detta fall så lyssnade jag på Audell då han är en välkänd veterinär när det gäller just röntgenplåtar och röntgen generellt på hund.

Jag ville först röntga armbågarna också och fick till svar att är det något vi ska röntga på BorderCollie så är det bogleden men eftersom Pana aldrig visat något så tyckte han det verkade onödigt. 
 
 

Ja, Kistamässan ja.. Jag har smält lite utav det även om det sitter långt inne. Jag är trots allt villrådig över hur jag skall göra med den lilla sheltien. Hur mycket jobb orkar man lägga..

På Kistamässan kom jag med förhoppningar att vi skulle kunna bidra med fina laglopp och göra åtminstone en nolla men.... Eo fixade inte inomhusmiljön och var helstissig. När jag satte henne på startlinjen så mer eller mindre bara dog hon. Hon ville inte springa. Hon sprang på rätt ok ändå tills slalomen kom och då låste det sig totalt. Hon tvärvägrade.. Det var superjobbigt. Jag blir bara så besviken, jag vet att jag inte ska bli det men kan man bli annat. Vi förökte verkligen och jag slet som ett djur men slalomen var katastrof. Rena rama Titanic...

Jag åkte hem med ganska gott mod ändå för hon hade faktiskt presterat en relativt ok slalom det sista loppet så jag fick lite förhoppningar till nästa dag, men icke.. Samma sak igen. Jag gav upp och mitt lag som förövrigt var grymma fick klara sig själva och det gjorde de med bravur. Tribond hade lite otur igen.. Stolpe ut och det var enbart två pinnar i varje klass. Inte mycket marginal där inte. En tredje plats som bäst och det är väldigt bra.

Idag var jag och tränade agility, första gången sedan Kista, och Eo var hur laddad som helst. Hon var lite tveksam de första hindren men sedan släppte det och hon sprang superfint. Jag gjorde även slalom och det var inga problem så det är ju lite skönt. Bara att inse att det bland annat är tävlingsmiljön som påverkar så mycket, men frågan är bara.. är det värt det? Ska jag fortsätta? Tycker Eo det är roligt med att tävla trots att det är lite jobbigt? Det är jobbiga frågor att fundera på. Jag vet att Eo till exempel älskar ridhus, förutom i Rättvik där ljudnivån är extrem, så dessa tävlingar är mindre problem att tävla på men det är ju inte så många.

Snyggaste tröjorna och utan tvekan det trevligaste laget är jag med i åtminstone :D

Jag försöker att få något gjort på dagarna men det är ganska lönlöst. Vincent är en kläng och gnällapa när vi är hemma. Det är inget ovanligt i denna ålder och kommer snart gå över, det är bara att härda ut. Jag håller på med lite stick och virkprojekt på kvällarna när lillhjärtat somnat.

Min födelsedag har passerat sedan sist och det var en lyckad tillställning :D Jag fick en sådan bra present av Tommy som jag har önskat mig hur länge sedan som helst.

En kameraryggsäck..


Finns massor av finesser och olika lösningar.

Vi har utan tvekan det finaste fågelbordet i hela området. Det är till och med belysning på fågelbordet. På taket sitter det en solcellslampa som lyser upp fågelbordet på kvällen. Det är min mammas gubbe som har gjort bordet till oss och det är så otroligt fint. Hoppas fåglarna kommer att uppskatta det mycket.

Jag har beställt en fågelbok på adlibris så jag nu kan kolla upp fåglarna som kommer till oss. Ett domherrepar har redan varit här. Vi har en flock Steglitsar som brukar äta här med. Sedan är det som vanligt en herrans massa talgoxar, blåmesar, pilfinkar m.m. Idag har det, vad jag kunde lista ut, varit en gråsiskehona och en hane här.

Det är lite nördigt att kolla på fåglarna men det är kul och jag är ju redan en hundnörd och stick/virknörd så varför inte utöka nörderiet med fåglar också. Kommer ju inte att börja fågelskåda direkt men att kolla på de vanligaste fåglarna är lite kul. Vincent tycker också att fåglarna är fina. Titta på fåglarna på morgonen brukar vara det första vi gör när vi går upp.

Vi var som vanligt hos  min systers svärföräldrar på julafton. Det är alltid lika trevligt med god mat och underbar julstämning. Barnen, som förövrigt börjar bli stora, får träffa tomten och vi vuxna har en egen julklappsutdelning.  Alla har med sig ett paket och sedan drar vi lott om dem. I år fick jag två coola ljusstakar som var utförmade som dödskallar i lila och turkos. Efter tomten varit där äter vi ris a´la malta och spelar spel.

Vincents första möte med tomten. Tur att storebror finns där och stöttar


Klart man ska sitta i tomtens knä.. Vincent ser lagom road ut


Min systers fina tjejer


Det roligaste var snörena och pappret...

Isak åkte idag tillbaks till Bohuslän och det är fruktansvärt jobbigt. Vi räknar dagarna tills han kommer tillbaks. Jag längtar till Vecka 8 då Isaks sportlov är. Uppdatering från jullovet kommer och eventuellt en uppdatering från lagtävlingarna i Kista som också var riktigt mentalt jobbigt. Vad ska man göra med denna sheltie..