Vi har spelat volleyboll i dagarna 2 och mina blodkärl är lite ytliga. Detta resulterar i blåmärken, så nu ser jag ut som en jag vet inte vad på handleder och tummar. Tyvärr strejkar mitt photoshop så det blir ingen bild, men jag ska försöka mig på programmet imorgon igen. Trots svullna och onda handleder så har det varit superkul och vi har verkligen blivit bättre för varje dag. Imorgon hoppas jag att vi får till en match igen och jag hoppas mina armar fixar det. Jag får linda armarna hårdare imorgon.

Nu har vi varit lediga i en dag och den spenderades i Ludvika och sedan en fika ihop med Birgitta och Ingela i deras hyrda hus. En härlig dag.

Tävlingen igår gick som det brukar.. skit. Vi gick i och för sig runt men med 15 fel. Ett hoppat kontaktfält, gick ut i tionde porten igen!!!! och en vägran som var mitt fel. Hon sprang på riktigt riktigt bra så det får jag vara nöjd med men Eo var inte lika följsam som dagen innan. Jag vet att jag måste se långsiktigt och vara glad för alla framsteg vi gör såsom att hon faktiskt springer på riktikt riktigt bra och inte springer förbi hinder och håller på men... jag blir ändå frustrerad över att vi aldrig kan göra en nolla. Hur svårt kan det vara???? Jag vet verkligen inte vad jag gör som är så annorlunda på tävlingen än mot träning.. Jag analyserar mina filmer och visst kan jag göra lite fel här och där men jag känner mig ensam på banan ibland. Jag upplever det som att vissa hundar kan ställa upp på deras förare och hjälpa dem men jag känner aldrig att Eo gör det. Varför går hon ur i tionde porten när vi ska rakt fram efter slalomen??? Hon har gjort tusen slalomar och kan hon inte hålla i sig och göra sitt jobb även om jag är liiite felplacerad?? Näpp, inte Eo.. Allt ska vara perfekt, men jag är inte perfekt, kan inte vara perfekt. Jag fatar verkligen inte hur svårt det ska vara att ta sig igenom en bana..

Imorgon är en ny dag och då ska jag tävla två lopp med Eo och två lopp med Peg. Jag både ser fram emot det och samtidigt inte.. Jag är lite rädd måste jag erkänna.. Jag vill ju så gärna och jag vet att båda hundarna är superduktiga, men vad hjälper det när man aldrig tar sig runt.  Jag får köra lite affirmation innan jag går och lägger mig.

Jag är inte rädd, jag kan springa agility!